En bra löneökning ligger vanligtvis mellan 2-4 procent per år för den som uppfyller sina lönekriterier. Denna procentsats kan dock variera kraftigt beroende på faktorer som inflation, branschutveckling, arbetsgivarens ekonomiska situation och marknadslönen för din specifika yrkesroll. För att en löneökning ska anses bra bör den åtminstone överstiga inflationen, vilket ger en reell ökning av köpkraften..
Faktorer som påverkar en bra löneökning
Inflationen spelar en avgörande roll när man bedömer om en löneökning är bra eller inte. Om inflationen är 3 procent och din löneökning är 2 procent, har du i praktiken fått en lönesänkning i form av minskad köpkraft. Branschens utveckling är också viktig – expanderande branscher med kompetensbrist har ofta utrymme för högre löneökningar.
Arbetsgivarens ekonomiska situation sätter ramar för möjliga löneökningar. Ett företag med god lönsamhet har större möjligheter att erbjuda bättre löneökningar än ett som kämpar ekonomiskt. Din individuella prestation är också avgörande – medarbetare som överträffar förväntningarna och bidrar till verksamhetens mål kan ofta förhandla sig till högre löneökningar.
Märket och dess betydelse för löneökningar
I Sverige har ”märket” en central roll i lönebildningen. Detta är den löneökningstakt som förhandlas fram inom den konkurrensutsatta industrin och som sedan fungerar som riktmärke för övriga delar av arbetsmarknaden. Märket anger en nivå som anses hållbar för svensk ekonomi och konkurrenskraft.
Märket påverkar löneförhandlingar i både privat och offentlig sektor. Även om det inte är bindande, har det stort inflytande på lönebildningen i hela landet. För den som vill bedöma om en erbjuden löneökning är bra eller inte, kan jämförelse med årets märke ge en fingervisning om hur den står sig i förhållande till arbetsmarknaden i stort.
Skillnader mellan branscher och sektorer
Löneökningar varierar betydligt mellan olika branscher och sektorer. Under 2023 fick ingenjörer i privat sektor en genomsnittlig löneökning på 6,9 procent, medan deras kollegor i statlig sektor fick 4,3 procent och i kommunal/regional sektor 4,4 procent. Dessa skillnader beror på faktorer som efterfrågan på kompetens, ekonomiska förutsättningar och förhandlingsstyrka.
Ett jobbbyte kan ge betydligt högre löneökningar än att stanna kvar hos samma arbetsgivare. Statistik visar att löneökningar vid byte till en ny arbetsgivare kan vara dubbelt så stora jämfört med att stanna kvar på samma arbetsplats. Detta beror på att nya arbetsgivare ofta är villiga att betala mer för att attrahera rätt kompetens.
Förhandla fram en bra löneökning
För att förhandla fram en bra löneökning är det viktigt att ha tydliga argument. Förbered dig genom att dokumentera dina prestationer, särskilt sådana som överstiger förväntningarna eller bidrar till verksamhetens mål. Skaffa också kunskap om marknadslönen för din roll genom att prata med kollegor, fackförbund eller studera lönestatistik.
I den statliga sektorn är lönesättningen individuell, differentierad och saklig. Detta innebär att din lön ska spegla ditt bidrag till verksamhetens mål och vara kopplad till verksamhetens behov och kompetensförsörjning. Liknande principer tillämpas allt mer även i privat sektor, där prestationsbaserad lönesättning blir vanligare.
Realistiska förväntningar på löneökningar
En realistisk förväntan på löneökning bör baseras på flera faktorer. Som tumregel kan man säga att en löneökning som överstiger inflationen med 1-2 procentenheter är bra, eftersom den ger en reell ökning av köpkraften. I tider med hög inflation kan dock även högre löneökningar behövas för att bibehålla köpkraften.
Arbetslivserfarenhet påverkar också vad som är en rimlig löneökning. I början av karriären är det vanligt med större procentuella ökningar, medan takten ofta avtar något med åren. Kompetensutveckling och ökat ansvar är faktorer som kan motivera högre löneökningar oavsett hur länge du arbetat. Att hålla sig uppdaterad inom sitt område och ta på sig nya utmaningar kan därför vara en bra strategi för att säkra goda löneökningar över tid.
